Lars E Jönsson

Kloster och skrock– hur hänger det ihop?

av Lars Jönsson

En undersökning av klostret i Tommarp

Ibland kan även den mest luttrade arkeolog stötta på föremål som överraskar, och som får oss att kanske omvärdera de medeltida människornas sätt att förhålla sig till en magisk-religiös föreställningsvärld. Ett sådant föremål påträffades i samband med en arkeologisk undersökning år 2005 av premonstratenserklostret i Östra Tommarp, orten på Österlen som under medeltiden var stad och som då benämndes Tumathorp eller Tommerup.

Undersökningen sammanföll med 850-årsjubileet av klostrets instiftande år 1155. I syfte att besvara ett antal frågeställningar grävdes två schakt omedelbart utanför den idag inhägnade klosterplatsen. Ett av schakten grävdes på platsen för den södra klosterlängan, medan det andra schaktet grävdes på platsen där klosterkyrkan och den västra klosterlängan möttes.

Schaktet som berörde den södra klosterlängans östra del visade bl.a. att byggnadens planlösning inte hade ändrats under medeltidens lopp, men att byggnaden hade genomgått flera renoveringar och reparationer. Det var tydligt att den östra delen av den södra klosterlängan hade använts som kök, där en stor del upptogs av köksspisen, medan en del av den västra delen rymde en källare. Byggnaden har varit vackert men enkelt utformad, med skrädhuggna kalkstenar och vitkalkade innerväggar. Fyndmaterialet består till stor del av spår efter mat och matlagning, med stora mängder djur- och fiskben, samt skärvor av förråds- och matlagningskärl.
Men innan beskrivningen av det överraskande föremålet och dess eventuella plats i en medeltida föreställningsvärld är det på sin plats att nämna något om folktro och vidskepelse i de medeltida människornas vardagsliv.

(mer…)

Österlens cykelvägar blottlägger vår historia

Nu byggs det äntligen ett flertal nya gång- och cykelvägar på Österlen! Först ut är GC-vägen längs väg 9 mellan Kivik och Ravlunda, där många spännande arkeologiska upptäckter gjordes under 2018. I våras undersöktes, ganska nära Torups slott, t.ex. en statarlänga från andra hälften av 1800-talet.

Den mest intressanta upptäckten gjordes i höstas strax norr om Rosentorps gård och väster om Vitemölla. De äldsta lämningarna var en hydda från den äldsta delen av bondestenålder, ca 4 000-3 300 f.Kr. Redan i våras påträffades tre tvärpilar i en grop i hyddan, medan det i höstas påträffades två pilspetsar med urnupen bas i anslutning till hyddan.

Merparten av de arkeologiska lämningarna utgjordes dock av härdar, gropar, ugnar och aktivitetslager från äldre järnålder(förromersk och romersk järnålder), dvs. ca 400 f.Kr. till ca 400 e.Kr. Fyndmaterialet som anträffades tyder på att det på platsen har funnits ett hantverks- och verkstadsområde från äldre järnålder.
(mer…)

Nya rön om Östra Herrestads kyrka

av Lars Jönsson

Under ett par veckor i juni månad 2014 utfördes dräneringsarbeten runt Östra Herrestads kyrka. I samband med dräneringsarbetena utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Anledningen till dräneringsarbetena var att 1100-tals kyrkan sedan länge har haft problem med fukt och därför är stängd sedan sommaren 2014 av arbetsmiljöskäl. Nu behöver även tak och fasader restaureras på kyrkan, och av den anledningen har Borrby, Hammenhög och Stiby pastorat beviljats ett miljonbidrag från Lunds stift. Bidraget kommer i första hand användas för konservering av stenhuggaren Carl Stenmästares alster, dvs. den ornamenterade sockeln runt kyrkan, sydportalen och två detaljrikt ornamenterade pelare inne i kyrkan. Denna artikel är framförallt baserad på de nya rön om kyrkan som framkom i samband med den arkeologiska förundersökningen. (mer…)

Marina spår och gamla gator i Simrishamn

av Lars Jönsson

I samband med att Simrishamns kommun grävde ner nya VA- och dagvattenledningar (2013) i Brunnsgatan och Östergatan fick arkeologerna möjlighet att följa schaktningen. Arkeologerna följde grävmaskinens tuggande genom de medeltida kulturlagren, ända ner till tiden före stadens uppkomst. Detta var ingen ordinär arkeologisk undersökning, utan mer en möjlighet att dokumentera kulturlagersekvenser, d.v.s. stående sektioner på skilda platser i schakten. Som att lägga pussel med Simrishamns medeltid.

Schaktningsarbetet började i den södra delen av Brunnsgatan, och fortsatte till korsningen Prästgatan/Brunnsgatan. Det visade sig snart att en stor VA-ledning av Höganäsgods var nedgrävd mitt i gatan till ca två meters djup. Detta innebar att kulturlager och andra arkeologiska lämningar i den norra delen av gatan var bortgrävda sedan mitten av 1900-talet. Dessutom var man tvungna att sätta plåtskivor i kanten av schakten eftersom sanden hade en tendens till att rasa ner allteftersom. (mer…)

Edvin Lundström från Gislöv – en överlevare från Titanic

av Lars Jönsson

RSM Titanic
Det finns inte många fartyg i världen som är så mytomspunna som RMS (Royal Mail Steame) Titanic. Ett av skeppen som möjligtvis kan konkurrera är regalskeppet Wasa, vilket förliste 284 år före Titanics undergång. Gemensamt för fartygen är att de båda gick under på sin jungfrufärd.

Titanic var en oceanångare byggd för linjetrafik mellan Europa och Amerika. Titanic byggdes för att transportera passagerare, dagligvaror och brev. Då hon byggdes var hon tillsammans med sitt systerfartyg Olympic världens största ångfartyg för passagerare. Titanic sjönk den 15 april 1912 på sin jungfruresa från Southampton mot New York efter att ha kört på ett isberg, varvid 1 517 personer dog (det fanns 123 svenska passagerare ombord, endast 34 av dessa överlevde). Titanics undergång är därmed en av historiens största marina katastrofer i fredstid. (mer…)