Nya rön om Östra Herrestads kyrka

av Lars Jönsson

Under ett par veckor i juni månad 2014 utfördes dräneringsarbeten runt Östra Herrestads kyrka. I samband med dräneringsarbetena utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Anledningen till dräneringsarbetena var att 1100-tals kyrkan sedan länge har haft problem med fukt och därför är stängd sedan sommaren 2014 av arbetsmiljöskäl. Nu behöver även tak och fasader restaureras på kyrkan, och av den anledningen har Borrby, Hammenhög och Stiby pastorat beviljats ett miljonbidrag från Lunds stift. Bidraget kommer i första hand användas för konservering av stenhuggaren Carl Stenmästares alster, dvs. den ornamenterade sockeln runt kyrkan, sydportalen och två detaljrikt ornamenterade pelare inne i kyrkan. Denna artikel är framförallt baserad på de nya rön om kyrkan som framkom i samband med den arkeologiska förundersökningen.

Östra Herrestad är belägen ca 3 km sydväst om Gärsnäs och 11 km väster om Simrishamn. Östra Herrestad ligger i en mjukt kuperad fullåkersbygd, endast 300 meter väster om Tommarpsån och ca 1 km sydväst om Gärsnäs slott. Området kring Östra Herrestad består av ett öppet odlingslandskap, präglat av storgodsdrift och genomkorsat av kraftiga alléer. Bybebyggelsen i Östra Herrestad utgörs i huvudsak av gatehus från 1800-talet, uppförda på de vid skiftet utflyttade gårdarnas tomter.

Östra Herrestads gamla bytomt är registrerad som fornlämning nr 19 i Östra Herrestad socken. Ortnamnet Östra Herrestad är omnämnt i de skriftliga källorna år 1430 (ecclesie Hærestathe). Ortnamnet innehåller ett mansnamn Hæri och plural av forndanska stath ’ställe’. Östra Herrestads romanska absidkyrka av sten härrör från 1100-talets senare del. Den ursprungliga skulpterade sydportalen är signerad av Carl Stenmester.1 Valven tillkom under 1400-talet. Vid en ombyggnad åren 1888-89 förlängdes kyrkan mot väster och försågs med ett gotländskinspirerat torn. Interiören har en rik kalkmålningsdekor från 1400-talets senare del. Dopfunten är från 1200-talet (NE 1996, s. 517).

I medeltida urkunder nämns under senare hälften av 1400-talet indirekt en sätesgård eller huvudgård i Östra Herrestads socken. I en urkund från 1459 titulerar sig. Eskil Gøye riddare i Herrestad (rydder i Herrezstade). Även 1472 skriver sig han sig som ridder i Herwetstæde (Wallin 1982, s. 236). Var denna medeltida huvudgård legat i Östra Herrestad är okänt, men bör sökas i området närmast kyrkan. 

Nya arkeologiska rön –
gravkor och vapenhus
I samband med dräneringsarbetena runt kyrkan grävdes ett 0,5 meter brett och mellan 0,6-1,10 meter djupt schakt. Det som rönte mest uppmärksamhet var fynden av grundmurar och grundstenar till två byggnader som tidigare legat invid kyrkan. Omedelbart norr om koret framkom grundmurar till en byggnad som varit ca 4,5 x 5 meter stor, med en längre norrsida än öst- och västsida. På platsen för tillbyggnaden finns idag en grav med oläslig text på gravstenen. Om graven tidigare har legat inne i byggnaden är oklart. Byggnaden kan ha haft en funktion som gravkor.

Både öster och väster om sydportalen framkom grundstenar till en byggnad som kan ha varit ca 6,5 x 4,5 meter stor (utvändigt mått). I mitten av byggnaden fanns en modern brunn som tyvärr har förstört äldre golvlager och eventuella gravar. Sannolikt har byggnaden haft en funktion som vapenhus.

När kan då byggnaderna ha uppförts? På enskifteskartan från år 1806 över Östra Herrestads gamla bytomt framgår det tydligt att det vid den tidpunkten har funnits två tillbyggnader till kyrkan. Den ena byggnaden har varit uppförd vid korets norra sida, och den andra byggnaden intill den södra delen av kyrkans långhus. Troligtvis är det dessa byggnader som återfanns i samband med den arkeologiska förundersökningen vid Östra Herrestads kyrka. Detta innebär att det förmodade gravkoret och vapenhuset är uppförda före år 1806. Sannolikt revs byggnaderna i samband med kyrkans ombyggnation åren 1888-89. Då förlängdes kyrkan mot väster och försågs med ett gotländskinspirerat torn. En inte alltför vild gissning är att åtminstone vapenhuset uppfördes i samband att valven tillkom under 1400-talet. Gravkoret vid korets norra sida kan däremot ha uppförts några århundraden senare.

Carl Stenmästare var stenhuggare och kyrkobyggare på 1100-talet i bl.a. Skåne. På en enda plats har han satt sin signatur och det är ovan sydportalen till Östra Herrestads kyrka. Carl Stenmester står bakom flera ornamenteringar i kyrkan, bland annat på sydportalen och sockeln. Inne i kyrkan finns två små pelare som också huggits av stenhuggaren Carl. Carl Stenmesters alster finns även bevarade i Hedeskoga, Sjörup, Hörby och Österlars kyrka på Bornholm.

Bild 1. Östra Herrestads kyrka. Foto: Lars Jönsson.
Bild 2. Ovanför sydportalen står ”Carl Stenmester scar thenna sten”. Foto: Lars Jönsson.
Bild 3. Plan över Östra Herrestads kyrka med det ”återfunna” gravkoret och vapenhuset.
Bild 4. Den norra grundmuren till ett förmodat gravkor norr om kyrkans kor. Foto: Lars Jönsson.

Referenser

Jönsson, L. 2011. Tommarp. Kunglig produktionsort och klosterstad. Lund Studies in Historical Archaeology 13.
Jönsson, L. 2014. Östra Herrestad 69:1, Östra Herrestads kyrka. Ny anslutning för dagvatten. RAÄ Östra Herrestad 19:1, Östra Herrestads socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2014:17.
Nationalencyklopedin 1996. VITRY-ÖA 20. Höganäs.
Wallin, C. 1982. Tommarps Urkundsbok 1085-1600. III. 1450-1535. Ullstorp.

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Österlent nr. 2 år 2015.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *