Marina spår och gamla gator i Simrishamn

av Lars Jönsson

I samband med att Simrishamns kommun grävde ner nya VA- och dagvattenledningar (2013) i Brunnsgatan och Östergatan fick arkeologerna möjlighet att följa schaktningen. Arkeologerna följde grävmaskinens tuggande genom de medeltida kulturlagren, ända ner till tiden före stadens uppkomst. Detta var ingen ordinär arkeologisk undersökning, utan mer en möjlighet att dokumentera kulturlagersekvenser, d.v.s. stående sektioner på skilda platser i schakten. Som att lägga pussel med Simrishamns medeltid.

Schaktningsarbetet började i den södra delen av Brunnsgatan, och fortsatte till korsningen Prästgatan/Brunnsgatan. Det visade sig snart att en stor VA-ledning av Höganäsgods var nedgrävd mitt i gatan till ca två meters djup. Detta innebar att kulturlager och andra arkeologiska lämningar i den norra delen av gatan var bortgrävda sedan mitten av 1900-talet. Dessutom var man tvungna att sätta plåtskivor i kanten av schakten eftersom sanden hade en tendens till att rasa ner allteftersom.

Det verkade således som att det var svårt att utföra en adekvat arkeologisk dokumentation. Men som tur var, och med hjälp av samarbetsvilliga grävmaskinister, kunde viss arkeologisk information hämtas från den södra delen av schaktet. Vid den andra etappen, som startade i den södra delen av Östergatan och som fortsatte till korsningen Östergatan/Stora Rådmansgatan, var förhållandet densamma, förutom att den arkeologiska kunskapen kunde hämtas från den nordöstra delen av schaktet.

Spår av sillfisket

Lerbottnar, överallt dessa lerbottnar. Ja, det är ett uttryck som verkligen kan användas när man gräver i kulturlager från Simrishamns äldsta historia. Lerbottnar är en typ av lerklädda gropar som har med det tidigmedeltida fisket att göra, och som påträffats i merparten av de medeltida kuststäderna i Skåne. Mycket tyder på att lerbottnarna var en första förvaringsplats för den nyfångade sillen, och att de även användes för att sortera sillen i.

Simrishamn är faktiskt den stad där arkeologerna funnit flest lerbottnar överhuvudtaget. Man har dokumenterat drygt 400 lerbottnar, vilket t.ex. ska jämföras med Ystad där knappt ett tjugotal har påträffats. Det går att urskilja tre skeden i anläggandet av lerbottnar i Simrishamn, där de äldsta är anlagda direkt i sjösanden vid slutet av 1000-talet. Därefter har lerbottnarna använts ända fram till första hälften av 1300-talet.

I Brunnsgatan och Östergatan dokumenterades sammanlagt 25 kulturlagersekvenser, eller sektioner. Sektionerna var mellan 0,6-2,0 meter breda, och som mest 2,0 meter djupa. På skilda ställen i schakten dokumenterades 16 fragmentariska och söndergrävda lerbottnar, 6 st i Brunnsgatan och 10 st i Östergatan. Åtta av lerbottnarna har preliminärt daterats till 1000–1100-tal, och de återstående åtta till 1200–1300-tal.

Den medeltida Östergatan

Ganska centralt i Östergatan påträffades en vällagd och manifest stenläggning, troligtvis en äldre gatunivå. Den kunde följas i en längd av ca 6,20 meter i plan, fram till nedgrävningen för en modern brunn. Stenläggningen har varit minst 1,6 meter bred. Gatunivån hade även observerats i några av sektionerna i schaktet. Den var anlagd i två nivåer, och avslutades i väster med en rad av synnerligen vällagda stora stenar. Stenarna var satta på högkant, och är sannolikt en markering för gatans begränsning mot väster. I lagret ovan den yngsta nivån av gatan fanns ett rörskaft från en trefotsgryta av godstypen yngre rödgods.

Den vällagda och välbevarade stenläggningen är sannolikt lämningar efter en av Simrishamns medeltida gator eller ”strädden”. Gatan kan troligtvis dateras till senmedeltid, dvs. 1400–1500-tal. På en karta från år 1706 är gatan benämnd Fiskaresträtet, ett äldre namn på Östergatan. De omsorgsfullt lagda stora stenarna gör att man får intrycket av en manifest och viktig gata i Simrishamn. Det ska nämnas att det även fanns lämningar efter yngre gatunivåer i Östergatan.

Preliminära undersökningsresultat

I de olika sektionerna i Brunns- och Östergatan, nederst i den stratigrafiska sekvensen, noterades äldre sandiga kulturlager. Dessa är sannolikt från yngre järnålder och tidig medeltid, perioden ca 400–ca 1050 e. Kr.

Därefter finns det en period där fisket verkar ha dominerat, och där ett antal lerbottnar anläggs på äldre kulturlager. Denna period sträcker sig från andra hälften av 1000-talet och in i början av 1300-talet. Perioden kan delas in i två faser, en tidigmedeltida (ca 1050–ca 1200) och en högmedeltida (ca 1200–ca 1350).

I den nedre delen av Östergatan har det konstaterats hög- och senmedeltida (ca 1350–ca 1550) bebyggelse en bit ut i den nordöstra delen av gatan. Kanske är det även då som de äldsta gatorna läggs ut i denna del av staden. Detta innebär att Östergatan kan ha varit något smalare under medeltiden än vad den är idag.

Artikeln är tidigare publicerad i Österlent nr. 4 år 2013.

Bild 1: Utgrävd lerbotten Simrishamn 1000–1100-tal.
Bild 2: Medeltida gata Simrishamn  1400–1500-tal.

Referenser

Jönsson, L. 2013. Brunnsgatan och Östergatan, Simrishamn. Nedläggning av vattenledning.
RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning år
2013. Österlenarkeologi Rapport 2013:10.

Wallebom, U. 2006. Simrishamn – Österlens sillastad. Jönsson, L. & Wallebom, U. (red.).
Tommarp och Simrishamn – Österlens medeltida städer. Simrishamn.