Av Lars Jönsson
Vad runstenarna i Simris berättar
Bjarnger lät resa denna sten efter sin broder Ravn tjänare (eller krigare) hos Gunnulv i Svitjod
De två runstenarna av typen ”efter Jelling” som påträffades i kyrkogårdsmuren vid Simris kyrka, och som numera står invid kyrkan, visar vilka slags människor som kan ha rört sig i området. Inskrifterna på runstenarna visar att personerna i den lokala aristokratiska eliten i Simris har haft kontakt med andra områden. En av dem, Asulv, hade varit Knuts dreng, medan en annan, Ravn, hade tjänat som sven hos Gunnulv i Sverige. Det som gör runstenarna i Simris så intressanta är att de avviker från samtliga andra runstenar i Skåne från perioden. Runstenarna benämns även för ”svenska runstenar”.
Den första stenen har daterats till tiden omkring 1025 e. Kr., där Knut har föreslagits vara Knut den Store. Den andra stenen, vilken stilmässigt anknyter till runstenar i Uppland, har daterats till ca 1050 eller något yngre. Det har föreslagits att stenarna kan ha rests över några av den svenske kungen Anund Jacobs krigare som dog i Skåne då de tillsammans med Sven Estridsen stred mot den norske kungen Magnus den gode omkring 1050.
Det finns de som hävdar att Simrisstenarna förmodligen har att göra med slaget vid Helgeå 1026. Trots nederlaget fick Knut den store många människor över på sin sida. Året därpå skall han ha kallat sig kung över en del av svearna.
Från Simris finns även några lösfynd från den senare delen av vikingatiden; bl.a. en lansspets med silverinläggningar, ett ringspänne av brons och ett baltiskt hängsmycke i form av en kam.
Stenarna och de ovannämnda föremålen antyder ett inflytande av lokala stormän och en social elit i Simris under 1000-talet, och kan kanske sättas i samband med de kontakter som dessa hade under sen vikingatid.
Bild: En av runstenarna i Simris (Simris 1), rest under första hälften av 1000-talet. Stilen påminner mycket om runstenarna i Uppland. Foto: Lars Jönsson.
Referens
Jönsson, L. 2011. Tommarp – Kunglig produktionsort och klosterstad. Lund Studies in
Historical Archaeology 13. Licentiatavhandling i Historisk arkeologi. Institutionen för
arkeologi och antikens historia. Lunds universitet.
Övriga litteraturhänvisningar finns i avhandlingen.