Admin

ARTIKLAR/Lars E Jönsson/SENASTE NYTT

Nya rön om Östra Herrestads kyrka

By Admin / 3 december, 2018

av Lars Jönsson

Under ett par veckor i juni månad 2014 utfördes dräneringsarbeten runt Östra Herrestads kyrka. I samband med dräneringsarbetena utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Anledningen till dräneringsarbetena var att 1100-tals kyrkan sedan länge har haft problem med fukt och därför är stängd sedan sommaren 2014 av arbetsmiljöskäl. Nu behöver även tak och fasader restaureras på kyrkan, och av den anledningen har Borrby, Hammenhög och Stiby pastorat beviljats ett miljonbidrag från Lunds stift. Bidraget kommer i första hand användas för konservering av stenhuggaren Carl Stenmästares alster, dvs. den ornamenterade sockeln runt kyrkan, sydportalen och två detaljrikt ornamenterade pelare inne i kyrkan. Denna artikel är framförallt baserad på de nya rön om kyrkan som framkom i samband med den arkeologiska förundersökningen. (mer …)

FÖREDRAG/SENASTE NYTT

Föredrag om Sankta Gertrud och det medeltida Rörum

By Admin / 29 november, 2018

Österlenhistorias andra föredrag ”Sankta Gertrud och det medeltida Rörum” hölls för ett 15-tal intresserade lyssnare av historiker Dafvid Hermansson. Vi fick ta del av Sankta Gertruds hagiografi och helgonets stora betydelse vid grundandet av de tidiga kyrkorna i Skåne och på Österlen. Efteråt fika och intressanta diskussioner.

”Sankt Gertrud var ett av medeltidens viktigaste och mest populära helgon, och helgonkulten kring S:ta Gertrud bidrog starkt till missionsprocessen och det tidiga kristnandet av Norden. Bland annat uppfördes Gertrudskapell längs kusterna av tyska köpmän, och Gertrudsmässan kom att firas i alla skandinaviska stift.”

Dafvid Hermanssons föredrag bygger på ett mångårigt forskningsprojekt som finns  dokumenterat i skriften ”Heliga S:ta Gertrud av Nivelles i Lunds Stift : en historisk pilgrimsresa i modern tid” utgiven  2009. Publikationen finns att köpa på Bokus.com eller lokalt på Kiviks Museum.

ARTIKLAR/Petra Westerdahl/SENASTE NYTT

Linets förträfflighet

By Admin / 26 november, 2018

av Petra Westerdahl

För många av oss som är födda på senare hälften av nittonhundratalet är linets alla egenskaper inte längre kända. Innan jag själv stiftade närmare bekantskap med lin visste jag förstås att växten användes till tyg för kläder och dukar, att blomman var blå och att det kunde finnas linfrö i müslin. Längre än så sträcktes inte mitt kunskapsfält inom området. Dock förvånades jag ganska snart – när jag började sätta mig in i frågan – över växtens egenskaper och dess användningsområde i vår historia.

Linet räknas som en av våra viktigaste kulturväxter, och har odlats i Sverige åtminstone sedan femtonhundratalet. På sjuttonhundratalet var linet det viktigaste materialet för textiltillverkning, men vid slutet av artonhundratalet tog den billigare bomullen över. Under andra världskriget fick linodling återigen en blomstringstid, eftersom import av andra material begränsades. Vid Sveriges inträde i EU 1995 ökade odlingen igen, då bidrag utfärdades för oljelinodling.

Lin odlas både som oljeväxt – vilket innebär att olja pressas ur frön för tillverkning av linolja – och som spånadsväxt – för tillverkning av garn till tyger. Växten är ettårig och omkring en meter hög. Blommorna är inte enbart blå, utan kan faktiskt vara vita eller svagt rosa. Frukten liknar en kapsel och innehåller oljerika frön. Linsläktet omfattar över tvåhundra arter, och den odlade varianten tros härstamma från vilda arter i medelhavsområdet. (mer …)

NOTISER/SENASTE NYTT

Vad är egentligen lerbottnar?

By Admin / 22 november, 2018

Vad är egentligen lerbottnar och vad användes de till? Frågorna har ett flertal arkeologer försökt att besvara under  de senaste decennierna.

Många olika teorier angående bottnarnas användningsområden har presenterats, men mycket tyder på att de var en första förvaringsplats för den nyfångade sillen.

En utmärkt granskning av fem tolkningar av lerbottnar har gjorts av arkeolog Henrik Axrud;

Lerbottnar – en granskning av fem tolkningar

Kandidatuppsats i historisk arkeologi   Institutionen för arkeologi och antikens historia   Lunds Universitet 2015
ARTIKLAR/Lars E Jönsson/SENASTE NYTT

Marina spår och gamla gator i Simrishamn

By Admin / 19 november, 2018

av Lars Jönsson

I samband med att Simrishamns kommun grävde ner nya VA- och dagvattenledningar (2013) i Brunnsgatan och Östergatan fick arkeologerna möjlighet att följa schaktningen. Arkeologerna följde grävmaskinens tuggande genom de medeltida kulturlagren, ända ner till tiden före stadens uppkomst. Detta var ingen ordinär arkeologisk undersökning, utan mer en möjlighet att dokumentera kulturlagersekvenser, d.v.s. stående sektioner på skilda platser i schakten. Som att lägga pussel med Simrishamns medeltid.

Schaktningsarbetet började i den södra delen av Brunnsgatan, och fortsatte till korsningen Prästgatan/Brunnsgatan. Det visade sig snart att en stor VA-ledning av Höganäsgods var nedgrävd mitt i gatan till ca två meters djup. Detta innebar att kulturlager och andra arkeologiska lämningar i den norra delen av gatan var bortgrävda sedan mitten av 1900-talet. Dessutom var man tvungna att sätta plåtskivor i kanten av schakten eftersom sanden hade en tendens till att rasa ner allteftersom. (mer …)

ARTIKLAR/Petra Westerdahl/SENASTE NYTT

Koskit, urin och sur tång – guld för trädgårdstäppan

By Admin / 15 november, 2018

av Petra Westerdahl

Trädgårdsbranschen har som bekant ökat explosionsartat de senaste decennierna, och visat sig vara en lukrativ marknad. Som konsument översköljs vi av trädgårdstidningar, böcker, och otaliga program i TV. Konsulter, experter och gurus har poppat upp som svampar ur jorden.

Parallellt med det ökade intresset för trädgård, märks även ett miljöengagemang. I takt med att föroreningar och övergödning uppmärksammas i media vill många människor odla utan gifter och göra en egen insats för natur, djur och inte minst för kommande generationer. Men hur ska vi gå till väga? Hur hittar vi då tillbaks till vår egen och naturens kärna? Ett sätt kan vara att odla på egen hand, och att även samtidigt dra nytta av det egna avfallet.

Den verklige odlaren kan dock uppleva att tidningsomslagets stereotypa bild – vacker flicka i spetsklänning med roskorg på armen – kännas främmande. Hur skulle det te sig om den sköna fått jord under naglarna och klätt sig i blåställ? (mer …)

AKTIVITET/SENASTE NYTT

Mjölksyrning av grönsaker

By Admin / 10 november, 2018

En mörk och dimmig novemberdag samlades några av Österlenshistorias anhängare för att mjölksyra grönsaker.

Varför mjölksyra? Mjölksyrning är en mycket gammal konserveringsmetod som våra förfäder/mödrar använt sig sedan urminnes tider. Inte nog med att denna metod ökar hållbarheten, den förhöjer även näringsämnena och gör grönsakerna ännu nyttigare. Vi utgick efter Annelies Schöneks bok ”Mjölksyrning av grönsaker”.

”En riktig behandling av livsmedel syftar inte enbart till konservering, d.v.s.att skydda näringsämnena mot sönderfall. Den skall även bidra till att förbättra och förädla livsmedlens kvalitet så att arom och smak utvecklas och matsmältningen underlättas. I den organiska mjölksyrningen har vi en sådan metod. Den har urgamla anor. Som så mycket annat historiskt vetande har den glömts bort och måste återupptäckas och läras på nytt.” (mer …)

NOTISER/SENASTE NYTT

Arkeologisk undersökning vid Kivik

By Admin / 9 november, 2018

För en vecka sedan startade undersökningen av ett hantverks- och verkstadsområde från äldre järnålder i närheten av Kivik. De arkeologiska lämningarna utgörs av härdar, gropar, stolphål och aktivitetslager.

Förundersökningen som utfördes i våras visade att merparten av lämningarna är från förromersk och romersk järnålder, men fynd av såväl keramik som en C14-datering av en härd antyder att aktiviteterna fortsatt in i yngre järnålder. Vid förundersökningen påträffades en rest av en degel som tyder på bronsgjutning, järnslagg som tyder på smidesverksamhet och bränd lera som kanske kommer från ugnar. Det fanns även en rest av en vävtyngd som tyder på textil verksamhet.

Förra veckan utfördes en metalldetektering av området. Ambitionen var att finna föremål med anknytning till verkstads- och verkstadsområdet, men tyvärr fann vi enbart moderna föremål såsom kapsyler och fyra enkronor från 1970-talet. Kanske kan det bero på att området används som parkeringsplats i samband med Kiviks marknad? Hur som helst, nästa vecka fortsätter undersökningen av lämningarna från järnåldern.

NOTISER/SENASTE NYTT

Föredrag om den medeltida staden Ystad

By Admin / 9 november, 2018

I onsdags hölls ett mycket intressant föredrag – Nya arkeologiska perspektiv på den medeltida staden Ystad – på klostret av arkeolog Sten Tesch. Många rön om den medeltida staden Ystad som ej var kända för allmänheten presenterades detaljerat.

Intressant fakta som nämndes var den stora vallgrav som hittats i kvarteret Pernilla. Vallgraven omgärdade en holme och liknade de som byggdes kring medeltida borgar. Dock saknades borgen på denna plats och anledningen till att vallgraven byggts är fortfarande okänd.

Vidare nämndes även de  otaliga gropar – lerbottnar – som man funnit vid strandlinjen och som förmodats använts i samband med det rika sillfiske, vars intäkter lade grunden till städerna Simrishamn och Ystad.
Sten Teschs vetenskapliga arbeten kan laddas ner här:

ARTIKLAR/Lars E Jönsson/SENASTE NYTT

Edvin Lundström från Gislöv – en överlevare från Titanic

By Admin / 4 november, 2018

av Lars Jönsson

RSM Titanic
Det finns inte många fartyg i världen som är så mytomspunna som RMS (Royal Mail Steame) Titanic. Ett av skeppen som möjligtvis kan konkurrera är regalskeppet Wasa, vilket förliste 284 år före Titanics undergång. Gemensamt för fartygen är att de båda gick under på sin jungfrufärd.

Titanic var en oceanångare byggd för linjetrafik mellan Europa och Amerika. Titanic byggdes för att transportera passagerare, dagligvaror och brev. Då hon byggdes var hon tillsammans med sitt systerfartyg Olympic världens största ångfartyg för passagerare. Titanic sjönk den 15 april 1912 på sin jungfruresa från Southampton mot New York efter att ha kört på ett isberg, varvid 1 517 personer dog (det fanns 123 svenska passagerare ombord, endast 34 av dessa överlevde). Titanics undergång är därmed en av historiens största marina katastrofer i fredstid. (mer …)